Posts Tagged: färg
Malin + Andreas
Så fint bröllop på Finnhamn i juni med vigsel på klipporna och bröllopsmiddagen i det gamla sliphuset. Jag hoppas att de haft en fantastisk sommar som nygifta!
S + J + I
Kyrkan var jättestor, tjejen så liten, men dopet var personligt och innerligt.
Tack för att jag fick vara med, Sara och Johannes!
Ida & Viktor
Precis rätt sak att göra i Stockholm den 8 april 2017:
Gifta sig, längta efter bebis, tassa runt bland blåsipporna i skogen.
”Titta, en prinsessa!” ropade barn på cykel.
Tack Ida och Viktor för att jag fick vara med. Jag blev alldeles varm i hjärtat.
Åsa + Max
Dessa två gifte sig på sommarens kanske blåsigaste dag. Det finns hur många dikter och sångtexter som helst om kärlek och vind: hur någon kommer som en vind och en annan är fångad av en vind och bara som en vind och love storms överallt.
De hade tänkt sig att fotograferas på en klippa längre ut, men vi stannade på behörigt avstånd. Jag var lite orolig för brudens håruppsättning, men den höll sig fint. Du är mitt strong hold hairspray. Se där, en oväntad metafor.
Och mitt i stormen (bildligt och bokstavligt) var de så lugna – en fantastiskt fin dag att få vara med om!
Elin + John
Min kusin Elin och hennes John har världens finaste hus med universums finaste trädgård. Där hade de sin bröllopsfest när försommaren var som ljuvligast. Jag ser ut som en kattemoji med hjärtögon när jag tänker på hur fint det var.
Ett år!
Den här flickan fyllde ett år igår! Hurra! Ettåringar är väl generellt ganska glada, men just hon på bilderna var exceptionellt glad, trots iskallt aprilväder och okänd tant som inte lät henne peta på den där spännande kameragrejen.
Hej bebis!
Alltså. Bebisar. Som inte kan prata, inte krypa. Men som kan sitta och vara små fullfjädrade personligheter. Sådana bebisar. En sån lyx att få träffa dem. 
Med kastanjeblad som paraplyer
Det här var det finaste: den här flickan och hennes föräldrar ville ta nya familjebilder. Det regnade lite på oss, men det var väldigt, väldigt roligt ändå.
För tre år sedan var jag så imponerad, för hon kunde sitta själv och min egen bebis kunde det inte. När jag redigerade bilderna då satt han helt blickstilla i sin stol och tittade. Nu sitter han inte blickstilla direkt, han står bredvid mig och hoppar och frågar: ”Vem är den flickan då, mamma? Vad heter han? Vem är det? Får jag leka med honom?”
Perseiderna
När jag gick på gymnasiet tryckte jag följande budskap på en blå HM-topp med röd glitterfärg: ”Do stars clean themselves with meteorshowers?”
I helgen satt jag på min altan på landet. Grannarna i huset bredvid hade fest. En ganska lugn fest, lite sång, lite poolplask men mest bara skratt. Jag såg ett par makalösa stjärnfall som liksom lämnade rökspår efter sig.
Jag kände mig liten och ynklig och skämdes över mänsklighetens förehavanden i världsrymden.
(Och dagen efter vaknade jag med halsfluss.)
Ser du stjärnfallet på översta bilden till vänster? En lycklig slump att jag fick med det! Men den högra bildens raka streck måste vara en satellit. Den visar hur vi snurrar under Vintergatan och består av 50 stycken 13-sekundersexponeringar.
